Isabella Högberg & Sofia Johansson

Segt med bloggandet nu. Ska försöka fatta mig kort iallafall och uppdatera om vad som hänt sen sist! 

Sedan jag bloggade sist skulle vi ju precis göra ett besök under en natt hos en familj från mayabefolkningen (de pratar Maya som första språk och bor och arbetar i sin egna lilla by, pratar ingen engelska osv). Vi hamnade hos en familj med mamma och pappa som var runt 50-årsåldern och deras tre söner på 16, 18 och 21 år om jag minns rätt. Vi fick lära oss veva bomullstrådar till ett mönster som tillslut skulle bli en duk/väska/sjal/vadsom. Hjälpte till med disk och det vi kunde och fick god mat serverat, färska majstortillas, koka grönsaker och blomkål stekt i en äggstanning. MÖMS! OCH pappans egengjorda kaffe... Heeeelt underbart! Söt och svag, nästan som en blandning av kaffe och te. 

Vi kunde göra oss förstådda mha våra få spanskakunskaper. Tysligen gillade de oss väldigt mycket för när vi skulle sova fick vi en gåva utav mamman i form av en varsin duk hon gjort helt själv. Alltså helt själv från första början. Plockat bomull från träden, rensat, tvinnat, färgat, vevat, osv. En veckas jobb sammanlagt per duk. Det kändes i hjärtat när vi fick dem! Tydligen har vår guide aldrig stött på några från hans grupper som har fått gåvor av familjerna så vi var nog rätt speciella enligt Carlos också, guiden då! Hehe helnöjda är vi. 

Efter detta åkte vi tillbaka till Antigua för att spendera vår sista kväll med gruppen. Vi drack lite rom och drog sen vidare för att lära oss salsa. Alltså det där med att röra på höfterna och se sexiga ut är ju inte direkt min eller Bellas grej.. Det konstaterade vi redan innan! Men det var kul som attans ändå.

Därefter gick vi och åt på en restaurang. Beställde tydligen in en förrätt för 3-4 pers men nä det är ju inget man ser när man är lite smålullig på rom så det blev ett stort lass med nachos. (Var inte den enda som gjorde det misstaget!!) men Bella lyckades beställa en normal portion. Applåder! Sa några ord som farväl och tack till gruppen och drog sedan vidare. 

Lyckades få en till dag med gruppen då John hade två extra-sängar när Henry lämnat gruppen för England. Så vi snyltade in oss på hans rum och spenderade en till dag med bästa gruppen! 

Frukosten dagen därpå var fan så jobbig. Att säga hejdå till 11 människor man kommit såpass nära under så kort tid är riktigt jobbigt! Man vet ju aldrig om man kommer ses igen. Var lite nere hela dagen båda två men såååå nöjda med att ha lärt känna så fina, roliga och omtänksamma människor! 

Detta var alltså måndag 27/4 och vi begav oss då på egen hand till Semuc Champey, vilket blev lite backtracking för oss då vi redan varit i de trakterna med gruppresan men vår guide Carlos tipsade oss om Semuc Champey att vi inte fick missa det! Så vi satte oss på världens äckligaste minivan. FULLSATT med säten som inte skulle varit lagliga nånstans i Sverige och utan AC och världens hetta under 8 timmar. Speciellt kul för Bella som typ varit matförgiftad eller nåt under natten.. Kom iallafall fram tillslut och bodde på ett hostel för 25 kronor/natten. ÄNTLIGEN LITE BILLIGA BOENDEN!! Kändes gött. Dagen efter åkte vi på utflykt till själva Semuc Chanpey, det är alltså ett naturreservat/nationalpark eller liknande så vi bodde i en by som heter Lanquin. Där vandrade vi 1 km i grottor med levande ljus i handen och utan säkerhetsutrustning. Det var så LÄSKIGT men riktigt coolt. En häftig upplevelse men det gäller att inte vara klumpig eller nåt på det stället.. Bad nästan till Gud att vi inte skulle skada oss. Vi klarade oss undan fint förutom att jag fick en svullen fot! 

Efter det lilla äventyret vandrade vi 800 meter uppför trappor på ett berg i djungeln... Måste jag säga mer än att det var rätt varmt? Vi har nog aldrig druckit så mycket vatten och det var så sjukt intensivt med fuktigheten. Syret liksom försvann i luften.. Blä! Kom tillslut fram till en sjuk view över Semuc Champey som då är som små laguner över en flod. Man kan säga att det är en vanlig flod, men det är som en platta över denna flod med fem olika laguner/pooler i helklart turkost vatten. Det var underbart att svalka sig i dessa efter den vidriga vandringen! 

Efter detta stopp blev det återigen en resa tillbaka till Antigua. Trist och onödigt men enklaste vägen för att ta oss till el Salvador dagen efter! 

Torsdag 30/4 alltså Valborg spenderade vi 8 timmar på en buss till El Tunco, El Salvador. En jättemysig kust-by med svarta stränder och enbart surfmänniskor. Såklart tog vi oss en surflektion dagen därpå så nu har vi surfat vid de svarta stränderna i El Salvador! Coolt. Eller ja iallafall stått några sekunder på en bräda. 

Vi träffade lite roliga finnar, tyskar, kanadensare och en norsk som vi hängde med under våra två nätter på hostlet! Men igår begav vi oss från El Salvador ner mot Nicaragua. Vi bokade en shuttle som tog ca 11,5 timmar.. Fyfan. Tur att det fanns AC! Onödigt att vi måste korsa Honduras på vägen men vad ska man göra för att undvika det? Inte mycket man kan göra förutom att sträcka igenom och betala en tråkig avgift på 18 US dollar för att ha "varit i Honduras".. Töntar!! 

Kom fram till León ca 22:00, tog in på hostel och bokade en utflykt för såkallat Volcano Boarding dagen efter. 

Så idag har vi alltså vandrat en timma för att bestiga vulkanen Cerro Negro och sedan åka en träpulka nedför vulkanen. Sjukt skum grej men det var faktiskt riktigt coolt! Svårt att hålla balansen men eftersom jag och Bella är svenskar så är vi ju diplomerade pulkaåkare vilket gav oss en fördel. Jag kom alltså tvåa av tjejerna med mina 56 km/h!!! Och vem kom etta om inte BELLA med sina hela 62 km/h!!! Kan ni förstå det eller? 

Tyvärr blev det en konsekvens av detta då bella föll av sista biten så nu har hon ont i ryggen.. Antagligen en sträckning eller en dålig smäll på svanskotan så nu ska jag hjälpa henne med att tvätta håret, borsta tänderna ovh raka benen., närå! Så illa är det inte men håller tummarna att det blir bättre till imorgon. 

Annars så leker livet vidare. Skönt att färdas på egen hand nu så vi kan bestämma mer spontant vad vi vill göra och när! Har även köpt maträtter för 10-20 spänn de sista dagarna, hur underbart?? Riktigt grisig mat men hur gott som helst. Inte konstigt man får diarré i dessa länder när de har så billig god och onyttig mat.. :):):) 

Imorgon åker vi vidare till Granada och håller oss till runt Lago de Nicaragua! 

PUSSAR och kramar från oss!! 

Bilder kommer i ett annat inlägg snaaaart